I dag lärde jag mig nya ord -ortorexi/ortorektiker.
"Fakta om Ortorexi:Ortorexia Nervosa myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman 1997. I dess ursprungliga form handlar ortorexi om ett överdrivet nyttigt förhållande till mat. Idag inkluderar begreppet även ett asketiskt förhållningssätt i fråga om mat såväl som träning. Formellt sätt finns det idag ingen diagnos som heter ortorexi utan de som får sjukdomen klassificeras som Ätstörning UNS (utan närmare specificering). En anorektiker identifieras ofta av allmänheten på grund av sin magra kropp medan den som lider av bulimi är svårare att identifiera då de ofta är normal- eller överviktiga. En ortorektiker karakteriseras ofta av en mycket vältränad kropp och en ”nyttig” livsstil. Fokus ligger inte på att bli smal med en rädsla att gå upp i vikt utan mer på att äta nyttigt och ha en stark, vältränad kropp. Sett i ett psykologiskt och beteendeinriktat perspektiv är det dock ingen stor skillnad mellan dessa tre former av ätstörningar. Även många symptom kan överensstämma men orsaksgrunden skiljer sig. Symptomen kommer inte från svält eller framkallade kräkningar hos en ortorektiker utan från överträning."
Det är nog lätt att falla i den fällan i dagens samhälle med alla diskussioner kring transfetter, GMO-grödor, ekologiska produkter, Becel eller smör, sockerberoende, acrylamid etc. etc.
Stora P
2 kommentarer:
Jag tror att lagom är bäst! Är man för nyttig och fixerad vid att äta rätt kan man nog inte njuta av livet. Att släppa kontrollen och ha det bra det är att leva. Men som sagt med lagom av allt blir det nog en bra blandning. Varken du, Stora P eller jag lider av någon övervikt precis. Men det kan vara som min man brukar säga: "Man är väl som en pommes, smal på utsidan och fet inuti".
Lilla P
känsligt ämne det där, och så mycket som vi inte förstår. Kontroll i samband med mat triggar så lätt...U, vilken kryptisk kommentar!
Skicka en kommentar